|
|
|
KS-behandling
En kraniosakral terapeut har detaljerade kunskaper om kroppens uppbyggnad och hur kroppens
alla strukturer samverkar med varandra i en helhet. Terapeuten är även väl tränad i att med sina
händer registrera kroppens vävnads- och vätskerörelser. För att kunna registrera dessa små
rörelser måste terapeuten arbeta med ”lätt” hand och inte utöva något kraftigt tryck mot vävnaden.
En helt frisk kropp uttrycker sina vävnaders originalrörelser. När det uppstått en obalans i form
av exempelvis ett kroppsligt symtom eller emotionell påfrestning är vävnadernas möjlighet att
uttrycka sina ursprungsrörelser begränsad. Det kan upplevas som en spänning i muskler, värk,
en inflammerad led eller ett belastat organ.
De avvikelser som uppstår av en obalans registreras av en erfaren terapeut och med olika
tekniker assisterar terapeuten vävnaden tillbaka mot sin ursprungliga rörelse. Under denna process
sker samtidigt en blodcirkulär, neurologisk, lymfatisk och biokemisk läkande reaktion.
Allt samverkar till att återställa kroppsvävnadens normala spänningsläge. När vävnaden fungerar
utifrån sina originalrörelser skapas bästa möjliga förutsättning för kroppen att läka själv.
Klienten är alltid påklädd under behandlingen. Terapeuten arbetar enbart med sina händer och
med mycket lätt tryck mot klientens kropp. Detta för att kunna avläsa de små rörelser som
åstadkoms av flödescyklerna och eventuella vävnadsstörningar.
KranioSakral terapi har utvecklats ur osteopatin av den amerikanske osteopatiske läkaren William G Sutherland.
Från början av 1900-talet fram till sin bortgång 1954 lade dr Sutherland ner ett gediget arbete på att utforska
och arbeta med den kraniosakrala mekaniken. En fysisk/fysiologisk mekanik som omfattar skallen (kraniet) med dess fogleder, korsbenet (sacrum) och dess förhållanden till höftbenen, ryggkotorna, hjärnhinnorna, hjärnan samt ryggmärgen tillsammans med ryggmärgsvätskan och dess cirkulation.
Dr Sutherland fann att dessa delar tillsammans utgör ett slutet system med cirkulerande vätska och att detta system, precis som hjärt- och kärlsystemet, har rytmiska flödescykler. Dr Sutherland upptäckte också att det gick att påverka det kraniosakrala systemet med olika behandlingstekniker. Två av de ingående delarna har fått ge namn åt behandlingsmetoden; kraniet och sacrum.
Dr Sutherlands arbete har efter hand utvecklats och kunskapen har utvidgats till att omfatta mer än skalle, ryggrad och korsben. Idag finns kunskap och förståelse för hur man kan hjälpa kroppen till ett normalt spänningstillstånd i alla vävnader; muskler, leder, ryggkotor, organ. Det finns också detaljerad kunskap om hur alla strukturer är sammanlänkade med bindväv.
| Inre Balans |